De pågående frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA bereder det största regionala handelsavtalet som hittills gjorts. Möjligheten till nya marknader betonas ofta som huvudmålet, men det verkliga målet för handelsavtalet är enhetlig handelsreglering både i EU och USA. Detta kan låta rätt neutralt, men det kan skada konsumenter inom handelsavtalsregionen genom att sänka regleringen och därmed öppna marknaden för produkter och processer som är i allra högsta grad tvivelaktiga. Förhandlingarna pågår i skymundan, men de få dokument från förhandlingarna som kommit ut visar att förhandlingarna klart domineras av företagslobbyister.

Vanligen uppfattas reglering som hinder för vinster, och mindre strikt reglering kan vara värt flera miljarder för företag. Vad som förbises i detta fall är regleringens roll som upprätthållare av högklassiga produkter och tjänster som är säkra för konsumenter och miljön. Inom EU utgår regleringen från den så kallade försiktighetsprincipen, enligt vilken produkter och produktionsmetoder ska uppfattas som farliga ifall det råder ovisshet om deras skadliga effekter för hälsa eller miljö. Denna princip har blivit en särskild måltavla för amerikanska företagslobbyister, eftersom principen inte tillämpas i USA. Detta är ett tecken på tendensen i förhandlingarna att sänka regleringen till den nivå som partnern med lägre standarder har.

Till förhandlingarna har man bjudit in fler företagsrepresentanter än till exempel konsumentorganisationer, fackföreningar eller miljöföreningar. Avsaknaden av medborgarsamhället i förhandlingarna pekar på att företagsintressen betonas mer än kvalitén på tjänster och produkter.

Företagslobbyisterna begränsar sig inte endast till att försvaga aktuell reglering. De försöker också upprätta ett regleringsråd mellan EU och USA som ger möjlighet att utöva inflytande på reglering även i framtiden. Regleringsrådets uppgift är att ge parterna möjlighet att jämka regleringsskillnaderna under en längre tid. För storföretag ger det möjlighet att också efter frihandelsförhandlingarna utöva påtryckning för att avskaffa reglering.

Enligt planerna för regleringsrådets uppställning ska företagen kunna vara med från första skedet då ny reglering förbereds. Nya regleringar ska bedömas utgående från deras inverkan på företagen, till exempel om det ökar kostnader eller behov för nya arbetsmetoder. Detta ger lobbyister möjlighet att från början påverka tilltänkt reglering. Frihandelsavtalets investerarskydd ger dessutom möjlighet att hota ett land med åtal om tilltänkt reglering riskerar att minska ett företags vinster. En offentlig myndighet vars uppgift borde vara att säkra konsumenternas rättigheter gentemot företag, blir i själva verket ett verktyg för att driva storföretagens intressen.

I sin nuvarande form innebär förhandlingarna en nedmontering av existerande reglering och uppställande av hinder för framtida reglering. Följderna för konsumenter och miljö kan vara förödande. Det kan finnas berättigade orsaker till samstämmighet i EU:s och USA:s reglering, men detta måste utarbetas i en genomskinlig process, där också medborgarsamhället är delaktigt inte endast i de pågående förhandlingarna, utan även i framtiden.

Omar El-Begawy
Ordförande
Attac Finland

Insändaren publicerades i Hufvudstadsbladet 9.3.2014.